”Orimliga krav löser inte problemen”

Larmrapporter och partsinlagor gällande SOS Alarm och ambulanssjukvården i landet avlöser varandra. De har blivit så vanligt förekommande att de till slut inte tas på allvar. För media är det självklart intressant att få möjlighet att rapportera från ett viktigt område som betyder mycket för invånarna och dess trygghet.

Det ställer dock krav på dem som står bakom att ge relevant och riktig fakta. Jämför man till exempel svarstider och handläggningstider för akuta larmsamtal borde ett krav vara att man använder data på ett objektivt sätt. Det finns en tendens att enskilda parter och organisationer medvetet misskrediterar andra för att lättare nå fram med sitt budskap. Det är alltid lättare att kritisera andra än att ta det egna ansvaret, varför inte i större grad samverka och verkligen nå fram till lösningar på gemensamma problem?

Hur har vi i Region Östergötland valt att hantera dessa frågor?

2012 togs initiativ att regionen tillsammans med SOS Alarm och ambulansentreprenörerna skulle utveckla och förbättra vår samverkan. Syftet var att gemensamt hitta styrkor och för­bättrings­områden identifierades. Med stolthet kan vi visa resultat som inte många landsting uppnått.

En stor orsak anges i debatten vara sjuksköterskebristen och det är givetvis ett stort bekymmer. Det behövs ett antal åtgärder för att komma till rätta med den problematiken och som inte är begränsat till enbart ambulanssjukvården.

Men till att börja med är en lämplig åtgärd att säkerställa så att kompetensen som sjuk­sköterskor besitter används på bästa sätt.

Då är följande frågor relevanta:

  1. Är det rätt att ställa krav på två vidareutbildade sjuksköterskor i varje ambulans som vissa landsting gör?
  2. Är det rätt att avskeda ambulanssjukvårdare med 30 års erfarenhet och ersätta med sjuksköterskor/vidareutbildade sjuksköterskor?
  3. Är det rätt att ställa krav på att vidareutbildade sjuksköterskor ska handlägga alla 112-samtal som kommer in?

Trots att nuvarande brist på sjuksköterskor funnits i flera år så har ett antal landsting valt att ställa ovanstående krav. Man måste redan från början ha förstått att kraven inte skulle kunna uppfyllas.

Att sjuksköterskekompetens tillför stor nytta på larmcentral råder ingen tvekan om, dock kan larm­operatörer hantera larmmottagning med system som beslutsstöd på ett säkert sätt. Det är så SOS medicinska index är uppbyggt i dag.

I Västmanland och Uppsala har man valt att bygga upp egna larmcentraler som man själva säger fungerar bättre än SOS Alarm, flera andra landsting ut­reder att göra det samma.

Tyvärr har vi i Region Östergötland och andra som haft önskan om att få ta del av det beslutsstöd som används Västmanland och Uppsalas nekats detta. Det har inte heller presenterats några resultat eller av­vikelser.

Driftsäkerhet är en mycket viktig fråga. Vid extrema belastningstoppar med många larmsamtal, samt att en eller flera larmcentraler kan slås ut av tekniska orsaker, krävs en hög nivå av beredskap för att säkerställa larmfunktionen. Att ha enbart en eller två larmcentraler i egen regi där de är stöd åt varandra får anses vara en riskfylld och skakig lösning. SOS Alarm hanterar detta genom att 14 larmcentraler utgör backup åt varandra och kan därmed avlasta varandra samt ta över larmmottagning helt från en larmcentral som har driftstopp.

Sedan är även en relevant fråga om ansvariga politiker runt om i landet verkligen har riktiga konsekvens-­analyser och ­ekonomiska underlag presenterade för sig när man väljer att planera och skapa egna larmcentraler.

Skriven av: Magnus Käck och Erik Freiholtz, verksamhetsutvecklare, Region Östergötland

Källa: Dagens Medicin

Foto: Arkiv S112

Lämna en kommentar

Jag samtycker till att Samverkan 112 lagrar mina uppgifter enligt integritetspolicyn

*