Vid blåljuskörning gäller det att ha rätt värderingar

Igenomsnitt inträffar det en olycka per dag i Sverige i samband med blåljuskörning. Inom ambulansen och polisen har man länge jobbat hårt med trafiksäkerhetsfrågorna. Räddningstjänsten ligger steget efter.
– Det har funnits en ganska rigid inställning byggd på kultur och föreställningar om att man som brandman levt lite i en skydd zon, säger Mikael Signon, som i AKMC:s (Akut- och katastrofmedicinskt centrum) regi utbildar instruktörer inom blåsljuskörning.

Ändringar på gång
Ett trendbrott är dock på gång. Mikael Signon kan räkna upp ett antal räddningstjänster från olika orter i landet som nu börjat identifiera risker i trafikmiljön, titta på brister i fordonsparkerna och utbilda personalen utifrån nya forskningsrön.
Något som i praktiken exempelvis betyder mindre fokus på undanmanövrar i hög fart och mer fokus på sambandet mellan chaufförernas självuppfattning och deras faktiska förmåga samt det psykologiska samspelet med andra trafikanter.
– Instruktörerna som utbildat sig hos oss har fått en aha-upplevelse och satt igång att jobba på hemmaplan. Tyvärr har vi också haft dödsolyckor i Mellerud och Smedjebacken som bidragit till att de ansvariga fått upp ögonen, säger Mikael Signon.
En av de räddningstjänster som påtagligt höjt ambitionsnivån för att göra blåljuskörningen säkrare är Mälardalens Brand- och Räddningsförbund med 142 hel- och deltidsbrandmän i Västmanland som mer eller mindre ofta kör med påslagna sirener.
– Det här är en jätteviktig fråga. Att köra bil under utryckning är kanske det farligaste vi ägnar oss åt, säger Claes Pekkala, ämnesansvarig för utryckningskörning och trafikutbildning.
Han är en brandman som brinner för uppgiften att göra utryckningskörningen säkrare.

Öka säkerheten
Med stolthet berättar Claes Pekkala hur man inom Mälardalen nu prioriterat om resurserna för att få råd att använda dubbdäck på vintrarna och anpassade sommardäck under barmarkssäsongen.
– Ett trendbrott som jag ser det.
Claes Pekkala berättar också om hur bältesanvändningen ökat och om en ny syn på hur bilarna ska lastas för att skaderisken ska minimeras inför eventuella olyckor.
Men den viktigaste insatsen är att man inom Mälardalsförbundet börjat titta på chaufförernas beteende med andra ögon och både anpassat och utökat utbildningen därefter.
Nummer ett är inte längre att vara duktig på att häva sladd eller göra undanmanövrar vid tvära inbromsningar, utan att undvika att få sladd och planera sin körning så bra att chauffören inte tvingas tvärbromsa bakom en ovan privatbilist som får panik när han i backspegeln ser ett blåljus som närmar sig bakifrån i hög hastighet.

Insiktsfullt körsätt
Nyckeln är det som trafikpedagogerna kallar för ”insiktsfullt körsätt”. Det vill säga att man inte överskattar sin egen körförmåga och har känsla för samspelet med andra trafikanter.
– Det optimala är om chaufförens självbild är kalibrerad efter den verkliga förmågan. Då kör han varken för fort eller för sakta, utan efter sin egen förmåga.

Hur bra är du själv på att köra utryckningsfordon?
– Inför instruktörsutbildningen fick vi uppskatta vår egen förmåga. Jag tyckte att jag var ganska bra och gav mig själv en sjua på en tiogradig skala.
– I dag skulle jag säga att jag är en trea eller en fyra. Inte för att jag blivit sämre på att köra bil, utan för att jag förstått vilket jättestort ämne det här är och hur otroligt mycket det finns som man måste kunna i form av fordonsfysik, lagar, trafikpsykologi och andras trafikbeteende.

Är det ett känsligt ämne?
– Ja, det kan det vara. Vi är en majoritet män inom räddningstjänsten och vi kan ibland ha svårt att ifrågasätta vår egen förmåga.
– Nu har vi många jätteduktiga chaufförer, och det är inte min uppgift att lära dem köra bil. Men som organisation kan vi helt klart bli bättre.
En av de myter som inte överlevt den nya synen på utryckningskörningen är att det gäller att stå på för att komma snabbt fram till bränder och olycksplatser.
– Vi jobbar med att sänka maxhastigheterna utan att för den skull komma senare ut till olycksplatserna, berättar Claes Pekkala.
– En oerfaren chaufför håller ofta högre topphastigheter medan en erfaren kan komma fram lika snabb med lägre farter genom att planera sin körning bättre och ta sig igenom situationer som uppstår på ett smidigare sätt utan tvära inbromsningar.

Nya modellen
Brandingenjören Tony Iseklint är en av de som börjat utbilda sig enligt den nya modellen.
– En jättebra utbildning som gett mig ökad trygghet. Det har varit väldigt nyttigt att få reflektera över sitt eget beteende, hur man bär sig åt för att få flyt i körningen och hur man uppträder mot andra trafikanter. Speciellt som vi ska vara föredömen i trafiken.
Claes Pekkala har en förhoppning om att det på sikt ska införas ett särskilt blåljuskörkort.
– Att köra lastbil i normalfallet och köra utryckningskörning är två helt olika saker. Blåljuskörning ställer mycket högre krav på chauffören, både när det gäller att ha rätt värderingar och att kunna omsätta lagar i komplexa situationer.

Text och Foto:  Mats Jonsson

Foto: Maria Jansson Sjödin (Ettanbild)

Lämna en kommentar

Jag samtycker till att Samverkan 112 lagrar mina uppgifter enligt integritetspolicyn

*