I artikeln presenterar forskare från Chalmers, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetsjukhuset resultaten från de inledande patientstudierna som avslutades förra året. I studien ingår 45 patienter och resultaten visar att tekniken med stor säkerhet kan skilja propp från blödning hos akuta strokepatienter.
Strokefindern placeras på patientens huvud och undersöker hjärnvävnaden med hjälp av mikrovågor. Signalerna tolkas av systemet för att avgöra om stroke-skadan är orsakad av en blodpropp eller blödning.
– Resultaten av denna studie visar att vi kommer kunna mångdubbla antalet strokepatienter som får optimal behandling när instrumentet ställer diagnos redan i ambulans, säger Mikael Persson, professor i medicinsk teknik på Chalmers. Att vi kan utesluta blödning redan i ambulans är ett stort framsteg som kommer att vara till stor nytta inom den akuta strokevården. Minst lika spännande är den möjliga tillämpningen inom traumavården.
De inledande patientstudierna har genomförts på sjukhus, men i höst kommer forskargrupperna från Chalmers och Sahlgrenska akademin testa en mobil strokehjälm på patienter i ambulans.
– Att redan i ambulansen kunna diagnostisera och inleda behandling av strokepatienter är vår målsättning med Strokefinder, säger Mikael Elam, professor i klinisk neurofysiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Eftersom tiden är en kritisk faktor vad gäller strokebehandling kan användningen av instrumentet leda till färre eller mindre omfattande skador hos patienterna. Det i sin tur kan förkorta vårdtiderna, minska behovet av rehabilitering och ge en mängd andra goda följdeffekter för både patienten och sjukvården.
Idag bedrivs studier med Strokefinder på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. Forskningen sker i nära samarbete mellan Chalmers, Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Södra Älvsborgs sjukhus, samt Medtech West, som är en plattform för medicinteknisk FoU-samverkan med lokaler på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
En ny produkt, baserad på resultaten från den presenterade studien, har tagits fram och ytterligare studier kommer att genomföras i flera länder inför ett CE-godkännande som Medfield Diagnostics, ett avknoppningsföretag från Chalmers, räknar med ska bli klart senare under året.
Artikeln Microwave-based stroke diagnosis making global pre-hospital thrombolytic treatment possible publicerades nyligen i tidskriften IEEE Transactions on Biomedical Engineering.
Kontaktpersoner:
Mikael Persson, professor i medicinsk teknik, Chalmers, 
031-772 15 76, mikael.persson@chalmers.se
Mikael Elam, professor och överläkare i klinisk neurofysiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, 070-940 10 42, mikael.elam@gu.se
Bildtext: Antennerna på hjälmen sänder i tur och ordning in svaga mikrovågssignaler i hjärnan, samtidigt som mottagarantennerna lyssnar efter reflekterade signaler. Hjärnans skilda strukturer och substanser påverkar mikrovågornas spridning och reflektioner på olika sätt. De mottagna signalerna ger ett komplext mönster, som tolkas med hjälp av avancerade algoritmer. Utifrån dessa mätdata kan systemet diagnostisera en blödning respektive propp. En blödning blir särskilt markant, men även ett område med propp och syrebrist kan urskiljas. Illustration: Boid
Mer om: Patientstudien
Två prototyper har testats på 45 strokepatienter som har kommit in till sjukhuset. Patienterna har varit stabila efter att ha fått sin första bedömning/behandling. Resultaten från studien visar att systemet kan skilja propp från blödning, samt skilja patienter med blödning från friska försökspersoner. Systemet är självlärande, vilket innebär att kompletterande patientstudier kommer att minimera feldiagnostisering ytterligare och öka patientnyttan. Därför pågår sedan ett år tillbaka fler kliniska studier på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Innan systemet kan användas rutinmässigt för diagnos i ambulans måste man genomföra större jämförande studier med skiktröntgen (datortomografi, CT).
Mer om: Strokebehandling idag
Cirka 30 000 människor i Sverige drabbas varje år av stroke – ett tillstånd där en del av patientens nervceller i hjärnan skadas av syrebrist. Under en akut stroke dör miljontals hjärnceller i minuten och många patienter kan räddas till ett bättre liv om behandlingen ges snabbt.
Sjukvården har här en stor utmaning. Orsaken till stroke kan vara antingen en blödning eller propp i något av hjärnans blodkärl. Det finns inget sätt att utifrån yttre symptom på patienten säkerställa orsaken, och behandlingen kan inte påbörjas förrän diagnosen är ställd, vilket idag sker med hjälp av skiktröntgen (datortomografi) på sjukhus.
Den stora majoriteten av patienterna drabbas av blodpropp och skulle framgångsrikt kunna behandlas med propplösande medicin, trombolys, som måste sättas in inom fyra timmar från insjuknande. Idag är det endast en liten andel av patienterna som hinner diagnostiseras i tid för att kunna få denna behandling.
Hos övriga patienter har stroken orsakats av blödningar, på vilka en behandling med propplösande medicin skulle vara livshotande. Rätt medicinsk bedömning är en kamp om tiden även i dessa fall.
Om sjukvården kan minska skadorna genom att tidigare sätta in rätt behandling finns det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv stora pengar att spara. Den totala samhällskostnaden för stroke i Sverige uppgår till 16,1 miljarder kronor per år, enligt en rapport från Hjärt-Lungfonden.
Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap, sjöfart och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.
Graphene Flagship, ett av EU-kommissionens första forskningsinitiativ inom Future Emerging Technologies, koordineras av Chalmers, Chalmers har 11.000 fulltidsstudenter och 3000 anställda.
