Ökad kvalitet när nya rutiner införs på akuten

RETTS är en systematisk och standardiserad prioritering av patienternas medicinska behov. Den bygger på två olika delar vid bedömningen av den akut sjuka patienten. Den ena delen är patientens vitalparametrar, dvs puls, blodtryck, andningsfrekvens, temp, syremättnad och medvetandegrad, som mäts direkt vid ankomsten. Den andra delen utgår från varför patienten söker akut vård. Dessa parametrar värderas sedan med fem olika färger där röd är mycket akut och blå är minst akut. Den högre graden i de båda parametrarna blir avgörande för hur snabbt patienten tas omhand.

Patientsäkerheten ökar

Den största vinsten med att införa RETTS är att patientsäkerheten ökar, säger Anna Färg Hagansbo, verksamhetschef på akutmottagningen. Idag kan patienterna få vänta i sektionernas olika väntrum utan att ha blivit bedömda eller prioriterade, vilket skapar en onödig oro för patienterna och blir en stressfaktor för personalen som inte vet vilken prioritet patienterna har.

Tidigare har man också använts sig av samma bedömningsunderlag, dvs vitalparametrar och sökorsak, men skillnaden med RETTS är att det sker utifrån rutiner och manualer som definierats på förhand. Systemet är validerat genom forskning och studier visar att prioriteringen av patienterna blir rätt när man utgår från RETTS.

– Bedömningen har varit delvis subjektiv, menar processledaren för RETTS Magnus Bager, läkare på medicinkliniken. Med RETTS blir den objektiv.

Ett vårdlag ansvarar för patienten

De nya rutinerna innebär att akutpatienterna blir bedömda och prioriterade av ett RETTS-team som består av en undersköterska och en sjuksköterska. De ser till att patienten kommer till rätt sektion (hjärt-, medicin-, kirurg-urolog- eller ortopedsektionen) där ansvarig läkare får information om hur akut situationen är för patienten.

– När vårdlagen etablerats på sektionerna underlättas samarbetet mellan läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. De kommer att sitta nära varandra och därmed få bättre koll på sina patienter vilket sannolikt innebär kortare tid mellan åtgärd och behandling, tror Anna Färg Hagansbo. Tidigare har koordinatorn på akuten haft ett eget ansvar för mellan 30-40 patienter inom varje sektion. Nu delas det ansvaret ut till vårdlagen.

RETTS på alla akutsjukhus i Stockholm

Landstinget har beslutat att RETTS ska införas på samtliga akutsjukhus i Stockholm. Det finns liknande beslut på många andra landsting och mycket talar för att RETTS kommer att införas på många sjukhus i Sverige. Danderyds sjukhus inför RETTS redan nu trots att nuvarande akutmottagning inte är utformad för central triagering. För det krävs en ombyggnad som är planerad.

– Under en övergångsperiod kommer vi att göra RETTS-bedömningarna i befintliga lokaler, meddelar Magnus Bager. Fördelarna är trots icke optimala lokaler så mycket större än nackdelarna, eftersom patientsäkerheten ökar markant med RETTS som triagesystem.

* RETTS står för: Rapid Emergency Triage and Treatment System

* Triage kommer från det franska ordet trier, som betyder separera, sortera, sålla och välja.

Danderyds Sjukhus är norra Stockholms akutsjukhus med ca 3400 medarbetare. Hos oss får du vård som präglas av kvalitet och omtanke. I vårt uppdrag ingår även utbildning, klinisk forskning och utveckling, bl a i samarbete med Karolinska Institutet. Läs mer om oss på www.ds.se

ANNONSER