Räddningstjänsten i Karlstads-regionen har under många år genomfört årlig repetitionsutbildning i HLR. 
Som ett led i att kvalitetssäkra den HLR som utförs vid brand- och IVPA-larm genomfördes i år ett HLR-projekt på brandstationen i Karlstad. Projektansvarig var brandförman Tony Falk.
HLR av hög kvalitet är avgörande
För att kunna fokusera på deltagarnas HLR-kompetens och prestanda använder räddningstjänsten övningsdockan Resusci Anne QCPR med feedbackenheten SimPad SkillReporter.
Initialt utförde all utryckningspersonal HLR i par under 2 minuter. Kompressions-djup, frekvens, uppsläpp av bröstkorgen mellan kompressioner, volym på inblåsningar och tid mellan kompressioner och inblåsningar mättes och registrerades för varje deltagare.
Därefter tränade peronalen HLR på övningsdockan, 2 minuter per arbetspass, under 1 månad.
Vid träningen användes feedbackenheten som i realtid visade kompressionsdjup, frekvens, uppsläpp och inblåsningsvolym.
Personalen kunde genom feedback korri-gera sin HLR och skaffa sig ett muskelminne baserat på hur korrekt HLR skall ske.
När man vet bättre – gör man bättre
Resultatet visade att personalen vid projektets start hade goda kunskaper i HLR.
Då låg mätresultaten runt 80 procent, en siffra som innebär goda överlevnadschanser för en hjärtstoppspatient.
Efter 1 månads träning steg mätresultaten till i genomsnitt cirka 95 procent.
HLR-kvalitén kunde förbättras genom den objektiva feedbacken som möjliggjorde individuell justering.
Handplacering på bröstkorgen och otillräckliga uppsläpp var exempel på områden som kunde åtgärdas tack vare detaljerad feedback.
Ett stort antal faktorer påverkar chansen till överlevnad efter inträffat hjärtstopp såväl utanför som på sjukhus.
Korrekt kompressionsdjup och frekvens är associerad med sannolikheten för att patienten ska återfå en pulsgivande rytm.
Då HLR kunskapen avtar redan efter 3 till 6 månader planerar Räddningstjänsten Karlstadsregionen att genomföra repetitionsutbildningar cirka 2 gånger per år. Under mellantiden blir det 2 minuters HLR-träning per arbetspass.
Projektägare är Laerdal och projektet genomfördes i samarbete med Karlstads universitet och Prehospen vid Högskolan i Borås. ■
Ytterligare information:
tony.falk@karlstad.se
http://www.laerdal.com/se/qcpr
Text och foto: Anna Abelsson
