Nytt projekt för hållbar räddningstjänst i svensk landsbygd


Vid akut sjukdom eller olycka ska vi kunna förvänta oss en likvärdig och effektiv räddningsinsats oavsett var vi bor. På landsbygden kan det dock ta lång tid att vänta in räddningstjänst eller ambulans. Projektet ”Hållbar räddningstjänst i svensk landsbygd” har fått 4,6 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse för att undersöka hur en mer hållbar räddningstjänst på svensk landsbygd kan organiseras.

Det är inte svårt att förstå att närmst är först. Inte heller att alla bränder är små i början. Närhet till en räddningsaktör är ofta helt avgörande vid olika typer av olyckor. Ibland livsavgörande, som när räddningstjänsten i väntan på ambulans larmas till patienter som drabbas av akut sjukdom. Samtidigt beskrivs svårigheter med att rekrytera och behålla deltidsbrandmän som den största utmaningen för svensk räddningstjänst.

Således behövs mer kunskap om brandmännens och deras huvudarbetsgivares perspektiv på hur räddningstjänsten kan utvecklas. Landsbygden har också drabbats hårt av senaste årens skogsbränder där räddningstjänstens ordinarie styrkor inte räckt till. Därför finns ett behov att undersöka hur organisationer inom skogsbruket kan samordna sig för att avlasta räddningstjänsten till nytta för både drabbade skogsägare och samhällets krisberedskap.

För att hantera stora och små krissituationer på landsbygden behöver vi bli bättre på att utföra rätt åtgärder, vid rätt tillfällen och med rätt typ av resurser. Det nya projektet ”Hållbar räddningstjänst i svensk landsbygd” har därför initierats för att utveckla nya strategier för att organisera räddningstjänst.

– Det är dags att ta tillvara på det lokala engagemanget för att gemensamt med bygdens folk utveckla en hållbar räddningstjänst på landsbygden, säger Bengt Nilsson, lektor i skog och träteknik vid Linnéuniversitetet.

Som en röd tråd genom projektet löper tanken att sambruk av aktörer påverkar möjligheten att snabbare nå fram med hjälp vid olyckor, brand eller akut sjukdom. Det kan t.ex. handla om att organisera frivilliga för att bistå räddningstjänst och ambulanssjukvård vid akuta uppdrag eller förmågan att kraftsamla vid t.ex. skogsbränder, stormar och översvämningar.

– Aktörer som med sin fysiska närvaro i landsbygdsområden kan snabbt ta sig till platsen för att stoppa bränder eller påbörja livräddande insatser såsom hjärt- och lungräddning vilket ökar möjligheten till överlevnad, säger Anders Svensson, klinisk lektor i hälso- och vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Projektet är tvärvetenskapligt och förenar kompetenser inom hälso- och vårdvetenskap, brandteknik samt skogs- och träteknik. Det varar i tre år och har fått ett anslag på 4,6 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Förutom Linnéuniversitetet medverkar Lunds tekniska högskola, räddningstjänsterna i Ljungby och Västra Blekinge samt Förbundet för Sveriges frivilliga brandkårer.

– Vi som arbetar i projektet har stor praktisk erfarenhet inom räddningstjänst, akut vård och skogsbruk. Vårt gemensamma intresse och vår mission är en levande och trygg landsbygd! säger Bengt Nilsson.

Kontakt

Bengt Nilsson, lektor och biträdande prefekt vid institutionen för skog och träteknik samt kårchef för Agunnaryds frivilliga räddningsvärn, telefon 0470-70 88 99, e-post bengt [dot] nilsson [at] lnu [dot] se

Anders Svensson, klinisk lektor vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap och Region Kronobergs ambulansverksamhet, bitr. vetenskaplig ledare för Centrum för Interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård (CISA), telefon 0470-70 83 66, e-post anders [dot] svensson [at] lnu [dot] se

Annika Sand, pressansvarig, telefon 076-830 01 05, e-post annika [dot] sand [at] lnu [dot] se


 

Lämna en kommentar

Jag samtycker till att Samverkan 112 lagrar mina uppgifter enligt integritetspolicyn

*