Sverige saknar nationell säkerhetssamordnare för ambulanssjukvården

Alarm Ambulansförbundet arbetar sedan ett antal år aktivt med säkerhetsfrågorna. Man har bland annat föreslagit taktiska sjukvårdsenheter samt säkerhetsutbildningar och skydds-utrustning för ambulanspersonalen.

Hur definiera Alarm Ambulansförbundet säkerhet?
– I grund och botten har all personal ett ansvar för säkerheten, vilket har sin grund kloka och väl genomförda riskbedömningar, som avgörs efter varje yrke och dess särart. Allt säkerhetsarbete måste vila i systematiska bedömningar och väl genomarbetade riskanalyser, vilka baseras på verklig kapacitet hos de enheter som är satta att svara för en viss uppgift.
– Inom det militära råder doktrinen: rätt tid, rätt plats och rätt utrustning. Inom ambulanssjukvården är det svårt att identifiera en klar värdegrunden och särpräglad yrkesidentifikation. Måttot att hedra sig själv genom att sköta sig, vakta över sin kunskap, fysik och kräva övning är något som behöver få genomslag.

Hur ser ni på säkerheten för personal inom ambulanssjukvården?
– Det måste arbetas mer regelbundet och systematiskt strukturerat med säkerhet. Vi ser stora behov av utbildning och rutiner. De som leder säkerhetsarbete måste ges rimliga förutsättningar samt ha erforderlig kompetens för uppgiften.
– Säkerhetsansvariga måste ha en objektiv syn och vara orienterade i diverse regelverk. En operativ erfarenhet av säkerhetsarbete är av stor betydelse.
– Avsaknaden av övning och frånvaron av tester är i sig en grogrund för ökade säkerhetsrisker ur ett individuellt, kollegialt och självklart patientsäkerhetsperspektiv.
– Rörande trafiksäkerheten måste ett körkort för alla utryckningsförare realiseras. Idag är det för stora diskrepanser.
– Vissa landsting anlitar expertis och genomför återkommande utbildning för utryckningsförare, när andra nöjer sig med interna utbildningar på några få dagar. Det har blivit en fråga lämnad för godtycke.

Hur ser ni på ambulanschefernas säkerhetskunskap idag?
– Generellt sett upplever vi att det ofta blir känslomässiga beslut. Chefer i en stark hierarki måste lysa uppåt och vara starka och tydliga nedåt. Känslomässiga beslut som baseras på chefers obeslutsamhet eller okunskap får konsekvenser. Många gånger upplever jag en skrämmande naivitet i chefsleden.

Är frågorna om säkerheten för ambulanspersonal överdrivna?
– Se på Storbrittanien och Frankrike, vi ligger ca fem respektive sju år bakom dessa nationers säkerhetsprioriteringar. Svaret är att frågorna är högaktuella.
– Ambulansen saknar ofta reglementen och en tydlig befälsstruktur. Polis och brand har yttre befäl för att alla ska veta vem som ska göra vad och vem som bestämmer. Här måste lagstiftaren ta sitt ansvar och skapa tydliga regelverk för ambulanssjukvården.
– När vi granskat ambulanssjukvården identifierar vi några huvudområden där reformering måste ske:
■ Personlig medvetenhet och säkerhet (samverkan och flaggning av farliga adresser)
■ Relevanta tester, regelbunden övning och en beredskap värd namnet (ambulanser måste alltid finnas i beredskap i händelse av större olyckor)
■ Den personliga säkerheten får aldrig underordnas besparingar eller gåpåaranda från arbetsgivare.
■ Följsamheten av regelverk kring särskild sjukvårdsledning och övning måste regel. De som underlåter sig att inte efterleva reglerna måste få erfara kraftfulla konsekvenser.
■ Fordonsflottan håller på sina håll i landet riktigt låg nivå. Detsamma gäller utbildningarna av utryckningsförare. Här måste det till ändringar i svensk lag.
■ Samhällsavgörande beredskap måste vara möjlig att granska. När vi granskar exempelvis säkerhetsorganisationer möts vi ofta av stängda dörrar hos de bolagiserade och vinstdrivande bolagen. Regioner och landsting som upphandlat ambulanssjukvård har ingen uppföljning som kvantitativt går att granska.

Vad anser ni om drog- och alkoholtester?
– Vi ska ha en nolltolerans mot allt vad alkohol- och droger heter.
– Det är enligt mig en självklarhet att all personal regelbundet och rättssäkert ska testas av oberoende aktör. Även chefer och administrativ personal bör testas.

Hur kan fackförbunden påverka beslutsfattare avseende säkerhetsfrågorna?
– Dels genom att synliggöra uppenbara felaktigheter. Vi kan även hjälpa till att få ordning på säkerhetsarbetet och delge information om utvecklingen i vår ambulansomvärld. Det finns rika erfarenheter från andra länder.

Vad säger ni om fystester inom ambulanssjukvården?
– Arbetar man inom segmentet ambulanssjukvård ska man vara redo. Regelbundna nationella tester måste införas och baseras på de verkliga utmaningar som möter personalen. Detta medför att all personal ska beredas avsatt tid för träning.
– Diametralt till det ämne vi nu diskuterar är faktorn; ekonomiska förutsättningar. Vi tror säkerhet, övning och beredskap är bland det första som tas bort när ekonomin sviktar. Detta sker många gånger mot bättre vetande då ekonomifunktionen sitter på långt avstånd från den operativa verksamheten. Det vi brukar benämna “kamrermentalitet”.
– Säkerhet är egentligen enkelt, men det kostar pengar. Dess motsats blir dock så mycket dyrare i längden.

Kan ni peka ut något föredöme på säkerhetsområdet?
– Militären, räddningstjänsten, polisen, flyget och sjöfarten har åtminstone en struktur och ett grundkrav i sin verksamhet. Det finns, eller fanns åtminstone en minimistandard tidigare. När vi utrett ambulanssjukvården i dessa avsnitt är det skrämmande resultat. På sina håll anser vi att det är en kravlös verksamhet. Det måste till sunt förnuft och en verklighetsförankring

Hur ser er plan ut?
– Vi ser fram mot att träffa fler aktörer i branschen och diskutera säkerhet och öka medvetenheten i alla led. Vi vill hjälpa till att styra upp säkerhetsarbetet och skapa en tydlig nationell standard. Alarm Ambulansförbundet kommer besöka såväl huvudmän, vårdgivare och personal för att skapa kraftsamling i säkerhetsfrågorna. Till säkerhetsområdet hör också att beivra trakasserier och andra former av otillbörliga påtryckningar. ■

Text: Sven Åsheden  Foto: Mats Jonsson

ANNONSER