Samverkan 112 har träffat Anna Granlund, kommunikatör på Brandkåren Attunda, som gjort blåljusens vardag till spännande böcker. Med gedigen research och starkt berättande skildrar hon räddningstjänst och polis i ett samhälle där hotbilderna ständigt förändras och gränserna prövas.
Hur började det?
Efter många år i bokbranschen blev jag nyfiken på om jag hade en egen röst och något att berätta. Att välja blåljusvärlden som fond föll sig naturligt efter som jag delade livet med en brandman. Jag tycker också att räddningstjänsten vardag och villkor är spännande – en ganska sluten miljö som få har inblick i, berättar Anna
Du släppte den första boken i serien om Östermalms brandstation 2020, det blev fyra delar. Berätta om den!
– Man får följa utryckningsgrupp fyra med brandmästare Stefan Berg och brandingenjör Jessica Frank i centrum. Gruppen drabbas av mystiska och ofta livsfarliga händelser kopplade till bränder och brott. Läsaren får följa händelseförloppet men också karaktärernas egna trauman och relationer.
Vad har du fått för reaktioner på böckerna?
– Mest positiva, måste jag säga. Både från personer inom räddningstjänsten, som tycker att böckerna är realistiska, men även andra läsare. De finaste återkopplingarna jag fått är nog när någon berättat för mig att de börjat läsa tack vare mina böcker, eller till och med sökt sig till räddningstjänsten efter att ha gjort det. Då känns det som att jag verkligen gjort en insats, förklarar Anna.
Men nu har du startat en ny brandkårsserie, varför det?
– Så mycket har hänt inom räddningstjänsten sedan jag skrev min första serie, titeln brandmästare finns ju exempelvis inte längre. Hela samhället har också förändrats, och med det även brandmännens uppgifter.
Berätta om Tunna röda linjen, som din nya serie heter!
– Det är en realistisk och rå spänningsserie i sex delar om de som står vid front linjen när samhället brinner. Det kretsar kring bränder, våld och kriminalitet, där räddningstjänsten bland annat hamnar mitt i konflikter med kriminella nätverk och själva blir måltavlor.
Du är ju inte brandman själv, hur jobbar du så att allt blir korrekt?
– Jag tar hjälp av brandmän, brandingenjörer, brandorsaksutredare och även polis och ambulanspersonal – allt för att det ska bli så realistiskt som möjligt. Sedan skruvar jag såklart till historien för att skapa spänning, ler Anna.
På tal om att inte vara brandman, du är ju inte heller hundförare, ändå har du skrivit två böcker om den världen också?
– Där var jag inte ensam författare. Jag hade en partner som var väldigt kunnig inom hundvärlden, och så fick vi självklart hjälp av en hundförande polis – också en otroligt spännande värld att utforska! Två böcker har det blivit om polisens hundenhet där samspelet mellan hundförare och tjänstehundar står i centrum. Serien kombinerar polisarbete, samhällsaktuella brott och starka relationer mellan förare och hundar, där hundarna är lika centrala som människorna.
Du kallar dig blåljusförfattare, blir det fler böcker från den världen, om ambulansen kanske?
– Nej, där ger jag mig. Den världen känns alldeles för komplex, skrattar Anna
Följ Samverkan112 på Instagram – i juni kan du tävla om signerade exemplar av Annas böcker!
Läs artikeln i sin helhet i Samverkan112 nr 2 2 2026
Foto på Anna, Stefan Tell
