Filmad och dataregistrerad körning skapar nytt utbildningsverktyg

Det är frestande att säga ”äntligen”, därför att det här projektet verkar ha goda förutsättningar att på ett bra sätt förena smart teknikanvändning med en pedagogik som förvaltar all den individuella erfarenhet som finns hos ambulanssjukvårdens utryckningsförare.
Det är Akut- och Katastrofmedicinskt Centrum (AKMC), vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå som inom ramen för det EU-finansierade projektet Nordic Safety and Security (NSS) står bakom utbildningskonceptet.
Tekniken svarar Umeåföretaget Fält Communications AB för och det är just teknik som gör det möjligt att ta vara på den kunskapsresurs som verkliga utryckningskörningar kan utgöra.
Hittills har en Umeå-ambulans fått utrustningen. Den består för det första av en databox som kopplas in på fordonets CAN-databus och därmed kan registrera fordonsdata som exempelvis hastighet, geografisk position och användning av bromsarna.
För det andra har fordonet en inmonterad g-kraftmätare och för det tredje en kamera i vindrutan som videofilmar körningen.
Det här blir alltså en digital och objektiv registrering av hur en utryckningsförare kör. Det påminner om tekniken för ”svarta lådor”. Men övervakning är inte syftet, utan poängen är att det skapas förutsättningar för erfarenhetsåterföring. Ett upplägg som snarare för tankarna till kvalitetssäkringsarbete inom näringslivet.

Har körningen varit bra eller mindre lyckad
Alla data skickas trådlöst till en dataserver där de samlas upp och lagras. Informationen kan sedan användas för att utvärdera körningarna. Utvärderingar som den individuella föraren kan göra enskilt, eller tillsammans med en instruktör.
Filmen kan användas för att gå igenom händelser, beslut och körsättet under utryckningen, medan data som hastigheter, inbromsningar och g-krafter ger en mer siffermässig uppfattning av om körningen varit bra eller mindre lyckad.
– Det här ska ses som ett komplement till de övriga utbildningar som finns för utryckningsförare, säger Pontus Albertsson, medicine doktor och projektledare vid AKMC.
– Vi är inte färdiga med det pedagogiska upplägget. Vårt projekt pågår till januari 2011 och just nu är vi i färd med att forma ett bra gränssnitt för de individuella utvärderingarna.
Arbetet med gränssnittet och de pedagogiska frågorna sker i samarbete med datavetare och beteendevetare vid Umeå universitet och hos Fält Communication AB.
Metoden ger varje förare en möjlighet att granska sin egen körning och lära av erfarenheter de gjort i skarpa lägen. Förhoppningen från projektets ansvariga är att det ger en bra grund för utveckling och att körbeteendet under utryckning går mot höjd säkerhet.

Pontus Albertsson konstaterar att frågan om utryckningsförarutbildning är kontroversiell och att tio års ansträngningar att skapa en nationellt enhetlig lösning hittills inte lyckats.
– Idag finns en genomarbetad handbok som beskriver vilka mål som bör gälla för de utbildningar som idag bedrivs.
– Handboken och målbeskrivningen är bra. Men det saknas en viktig pusselbit, nämligen metoder för att utvärdera om handbokens mål uppnås, eller inte. Förhoppningsvis kan vårt projekt fylla den luckan.
– Vid utbildning av utryckningsförare bör man stimulera förarnas förmåga att själva värdera och reflektera över riskerna trafiken. Vårt projekt är ett steg i den riktningen, anser han.