Behöver ambulans- och räddningstjänst due diligence*


Jag har under mina resor till ambulans- och räddningstjänster samtalat med chefer som ser bolagsdrivna databaser med register över domar från svenska domstolar, som en kanal för att kolla upp arbetssökande eller redan anställda. Säkert sker detta med verksamhetens bästa för ögonen, men det kan slå fel. 

En chef jag talade med om saken menade att vederbörande inte behöver krångla med att begära att den sökande ska beställa registerutdrag, som för övrigt är en ovanlig företeelse inom arbetsgivarledet inom ambulanssjukvården. Det resulterar i att vissa chefer med datorn och en betalning kan få ett utdrag från bolag som samlar upp domar, även för arbeten där de inte är skyldiga att göra en registerkontroll.

Informationsbolag som samlar domar och saluför dessa på sina webbsidor har utgivningsbevis, vilket medför att de inte omfattas av reglerna i personuppgiftslagen. Med utgivningsbevis får webbplatsen samma grundlagsskydd för yttrandefrihet som radio, tv och tidningar har för sina databaser. Det regelverk som avser att ge skydd för personuppgifter om lagöverträdelser omfattar såldes inte webbplatsen. Att uppgifter om tidigare brottslighet görs tillgängliga genom nämnda internettjänster innebär att även en nyfiken chef eller kollega kan genomföra egna bakgrundskontroller en kandidat eller person som redan är anställd.

Registerutdrag i praktiken

Polismyndigheten får inte skicka registerutdraget direkt till någon arbetsgivare eller uppdragsgivare om det inte råder en sådan klassificering av arbetsplatsen att detta medges. Vissa arbetsgivare är däremot skyldiga att i vissa fall begära att personer som kandiderar till en tjänst visar utdrag ur polisens belastningsregister. Det gäller dem som ska arbeta inom grundskola, barnomsorg samt LSS- och HVB-verksamhet med barn (även familjehem och jourhem). För de lagstadgade kontrollerna finns ett särskilt utdrag som visar om en individ är dömd för allvarliga förseelser, exempelvis sexbrott, narkotikabrott eller grova våldsbrott under de senaste tio åren.

Kort sagt är det annars upp till arbetsgivaren att bedöma vilka typer av brott som ska diskvalificera personer från anställning.

Utredningen om registerutdrag i arbetslivet** från sommaren 2014 föreslog att arbetsgivare ska förbjudas att begära utdrag om det inte finns författningsstöd.

 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inte fört fram förslag på att landsting bör ha möjlighet att begära ut registerutdrag vid anställning inom ambulanssjukvården.

Typer av brott som kan skapa oro hos arbetsgivare:
  • – narkotikabrott
  • – sexualbrott
  • – våldsbrott (särskilt om det föreligger beslut om kontaktförbud i det område en anställd ska verka)
  • – upprepade tillgrepp- och bedrägeribrott
  • – trafikbrott med inslag av alkohol och narkotika.
Möjligheter och risker

Som nämnts tidigare har landstingen i vissa fall laglig möjlighet eller skyldighet att begära registerutdrag (exempelvis inom psykiatri och barnsjukvård). Ambulanssjukvården täcks inte av denna möjlighet. Det har kommit olika förslag om obligatorisk registerkontroll av hela spektret av sjukvårdspersonal, men den senaste utredningen om patientsäkerhet som bland annat föreslog obligatorium möttes av kall hand från regeringen, och det realiserades således inte.

Det går i sammanhanget inte att bortse från att diskutera den personliga integriteten och när någon ska anses sonat ett brott. I svensk rättsordning ska exempelvis ett fängelsestraff anses avtjänat när det är verkställt. En person som blivit fråntagen sitt körkort, betalat böter och sedan söker om nytt körkort, ska anses sonat brottet  (exempelvis en hastighetsöverträdelse).

 

När Socialstyrelsen ska utfärda en legitimation kan myndigheten begära ut uppgifter ur belastningsregistret. Som bekant sker detta vid ett tillfälle och det finns en ökande skara icke legitimerad personal inom ambulanssjukvården som inte omfattas av denna, förvisso begränsade kontroll

 

Avslutande resonemang

Registerkontroll kan vara ett hjälpmedel för arbetsgivare, men det måste ske rättssäkert.

Att domar är offentliga handlingar och att allmänheten därtill ska äga rätt att ta del av desamma, är en viktig del av vår offentlighetsprincip. Att arbetsgivare inom ambulanssjukvården ska kunna kontrollera en anställds vandel kan vara motiverat med tanke på alla utsatta människor som ambulanspersonalen möter samt den stora tillgången till narkotikaklassade läkemedel. Ambulanssjukvårdens personal äger därtill access till samhällsviktiga anläggningar (exempelvis flygplatser, kärnkraftverk, militära objekt, sjukhus och fängelser), vilket utgör skäl att ställa krav på god personkännedom från arbetsgivaren.

Vid många arbetsplatser, exempelvis vid flygplatser, kärnkraftverk, försvarsmakt eller kriminalvård, så sker säkerhetsprövning innan en person deltar i verksamheten. SOS Alarm utför en enkel form av säkerhetsprövning av personalen, då alarmeringsverksamheten är att betrakta som vital för samhället.

En säkerhetsprövning har som syfte att klarlägga om en person är lämplig (kan anses lojal och pålitlig ur säkerhetssynpunkt). Det är berörd verksamhet som är ansvarig för prövningen, det vill säga den som ska anställa eller anlita personen i fråga.

Arbetsgivarens möjligheter att begagna sig av registerkontroll måste i alla lägen vara rättssäker och sakligt motiverad. Människor som lagförts för ett brott och sonat sitt straff (gjort bot och bättring) ska inte behöva överge sin strävan till återanpassning, egen försörjning och en plats på arbetsmarknaden. I en rättsstat bör man akta sig för dubbelbestraffning. Ytterst är det statens uppgift att vara rättsvårdande i alla dess olika steg.

 

Chefer som använder sig av informationstjänster via webben eller liknande bör istället arbeta för en klassificering liknande den som råder inom exempelvis psykiatrin eller kriminalvården

Det är viktigt att finna en sund balans mellan å ena sidan arbetsgivares behov av att kunna kontrollera registerutdrag i anställningsprocessen och å andra sidan arbetssökandes behov av skydd för sin personliga integritet. Registerkontroll är vanlig inom vård- och omsorgssektorerna och i transportbranschen. Bevekelsegrunderna är i de flesta fallen att skydda tredje man.

Med tanke på andra till ambulans och räddningstjänst närliggande verksamhetsområden kan det finnas goda skäl att utvidga möjligheten till författningsreglerad registerkontroll inom räddningstjänsten i allmänhet och ambulanssjukvården i synnerhet.

All form av informell registerkontroll som sker utan författningsstöd finns det anledning att sätta stopp för. Arbetssökande som kandiderar till en ledigförklarad tjänst har idag inga möjligheter att motsätta sig arbetsgivarrepresentanters egna bakgrundskontroller, vilket kan diskvalificera personer som gjort bot och bättring och mycket väl skulle bedömas anställningsbara vid en författningsreglerad registerkontroll.

Den första frågan som behöver diskuteras är om arbetsgivare inom ambulanssjukvård och räddningstjänst, som har ett legitimt, relevant och nödvändigt behov av tillgång till uppgifter i belastningsregistret ska ges möjlighet att inhämta sådan information med författningsstöd.

Den andra frågan som måste diskuteras är hur arbetsgivare med andra former av åtgärder kan värna tredje man och en säker arbetsmiljö. I denna del bör såväl alkohol- och drogtester processas mellan arbetsmarknadens parter, för att slå vakt om möjligheten till rehabilitering och återanpassning för personer som av olika skäl fastnar i ett missbruk.

Den tredje frågan som inte kan undvikas är vem som ska utföra due diligence av ambulansverksamheterna i Sverige. Det förefaller påkallat då flera landsting och regioner äventyrar beredskapen genom att ställa av ambulanser med såväl IVO, MSB och Socialstyrelsens goda minne. Åtstramningspaket måste nämnas vid dess rätta namn istället för att kalla besparingar vid märkliga glosor.

Frågor om en säker arbetsmiljö och patientsäkerhet får vi inte smita undan ifrån. Förvarning om impopulära åtgärder bör deklareras i klartext. Antingen har vi ett behov av registerutdrag eller så har vi det inte. Privatspaning och egensnickrade bakgrundskontroller ska det inte finnas utrymme för i någon verksamhet.

 

Henrik Johansson. Kolumnist vid Samverkan 112

Henrik Johansson är kolumnist vid Samverkan 112

 

* due diligence, kan fritt översatt sägas utgöra en ”skälig aktsamhet” och används framförallt vid företagsförvärv. Ibland används förkortningen ”DD”.
**Betänkande av Utredningen om registerutdrag i arbetslivet SOU 2014:48


 

Lämna en kommentar

*