Samverkan en viktig framgångsfaktor


Har vi en jämlik ambulanssjukvård? Jag är säkerligen inte rätt person att bedöma detta. Men jag ser ett värde i att reflektera över alla riktlinjer som styr svensk ambulanssjukvård.

Samverkan bygger på nyfikenhet, dialog, förståelse och en vilja att påverka.
Och jag brinner för begreppet samverkan och lider av stor nyfikenhet.
I höstas fick jag tips av en vän om att försöka sammanställa ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer från Norrbotten i norr till Skåne i söder.
Nu finns samtliga behandlingsriktlinjer, utom från ett län, på vår hemsida under rubriken Artiklar.
Ett mycket stort tack till alla er som varit delaktiga i insamlingsprocessen!

Har vi en jämlik ambulanssjukvård?
Jag är säkerligen inte rätt person att bedöma detta. Men jag ser ett värde i att reflektera över alla riktlinjer som styr svensk ambulanssjukvård.
Ambitiösa behandlingsriktlinjer som tagits fram, som ett hjälpmedel för att underlätta ambulanspersonalens kliniska arbete, och för att ge patienten en kvalitetssäker vård.
Mina spontana reflektioner på några av dagens behandlingsriktlinjer. Användarvänlig? Lättillgänglig på nätet? Evidensbaserad? Regelbundet uppdaterad? Tydlighet? Riktlinjer som begränsar specialistsjuksköterskans kompetens? Omvårdnad? Checklista eller snabbguide som underlättar användandet?
Geografiska och länsvisa skillnader påverkar självklart innehåll och upplägg.
Men det är kanske dags att införa nationella och generella behandlingsriktlinjer, med marginella lokala avvikelser, utformade av en nationell expertgrupp bestående av läkare och ambulanspersonal.

Bättre dialog
Räddnings- och sjukvårdsinsatsen vid en bussolycka blev omfattande, men genomfördes i allt väsentligt på ett effektivt sätt.
Läs hela reportaget på sidorna 40-43.
Inledningsvis användes en grovmaskig sållningstriage (SMART) med tre prioriteringsnivåer; röd, gul och grön där andningsfrekvens, puls, blodtryck och medvetandegrad ingår.
Under räddningsarbetet gick man över till att använda det vanligare prioriteringssystemet RETTS. Här ingår ytterligare kriterier och fler nivåer. Detta resulterade, enligt Västra Götalandsregionens egen granskning, i viss förvirring hos mottagande enheter och särskilt hos den bakre sjukvårdsledningen, eftersom informationen om antalet drabbade med en viss prioriteringsgrad, exempelvis de högprioriterade, blev olika. Det var dubbelt så många röda enligt RETTS som enligt SMART.
Statens haverikommission rekommenderar att Socialstyrelsen, i samråd med Sveriges kommuner och landsting, tar initiativ till en enhetlig nationell triagemetodik för skadeprioritering på en olycksplats.

Det finnas alltid ett värde i att få reflektera. Rätt eller fel, när det gäller behandlingsriktlinjer det får ni, kära läsekrets avgöra.

Sven Åsheden, Chefredaktör och ansvarig utgivare
sven [at] s112 [dot] se


ANNONSER