Inblåsningar eller ej vid bystander HLR?

Behovet av studier på HLR är mycket stort. I flera länder, bland annat vissa delar av USA, rekommenderas exempelvis inte inblåsningar längre. Men det vetenskapliga underlaget för rekommendationen är oklart.Tango-2_2

Oklarhet råder
Det är oklart om inblåsningar som en del i HLR-utförandet har betydelse för överlevnaden bland patienter där hjärtstoppet är orsakat av hjärtsjukdom.
Syftet med studien är att på ett strukturerat sätt studera två HLR-metoder, med och utan inblåsningar, utfört av SMS-livräddare, Räddningstjänst och Polis som tidigare fått HLR-utbildning.

Inom ramen för TANGO2-studien ger även SOS-operatören instruktioner till ”upp-ringaren” om att utföra HLR med eller utan inblåsningar.
Vid ett förmodat hjärtstopp tillfrågas ”upp-ringaren” om denne kan utföra HLR och gått HLR-utbildning. Om svaret är ”JA” på frågan, samt att det rör sig om en vuxen person utan misstanke om kvävning så är randomisering i studien möjlig. Om ”upp-ringaren” inte har HLR-utbildning eller vid misstänkt drunkning/kvävning så randomiseras patienten inte till Tango2-studien.

– På sikt kan resultatet av TANGO2-studien få stor inverkan på hur HLR ska utföras. En förenklad HLR med enbart kompressioner kan öka andelen patienter som får HLR innan ambulansens ankomst. Att räta ut nuvarande frågetecken kan rädda livet på många patienter framöver, säger Jacob Hollenberg, specialistläkare i kardiologi på Hjärtstoppcentrum Södersjukhuset/Karolinska Institutet.Tango-2_3

Hjärtstopp orsakas i de flesta fallen av akut hjärtsjukdom och tiden till behandling i form av HLR och tidig defibrillering är helt avgörande. För varje minut utan behandling minskar chansen för överlevnad med 10 %. Effektiva bröstkompressioner syftar till att åstadkomma ett tillräckligt blodflöde till hjärtat och hjärnan. Varje avbrott i kompressionerna, till exempel vid byte av livräddare eller vid inblåsningar, innebär ett upphört blodflöde till hjärnan och hjärtats kranskärl.

Ansvarig för TANGO2-studien är Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset och Karolinska Institutet. Studien utförs i samarbete med SOS Alarm, Hjärt-Lungfonden, Stockholms Läns Landsting samt Räddningstjänst och Polisen.

Studien stöds finansiellt av Hjärt-lungfonden och Stockholms Läns Landsting. Etiskt godkännande finns (Etikprövningsnämnden i Stockholm mars 2014).

Ytterligare information:
Gabriel Riva, ST-Läkare i Internmedicin och Kardiologi, Capio S:t Görans Sjukhus. Doktorand, Hjärtstoppscentrum Södersjukhuset/KI. gabriel.riva@ki.se

Text: Sven Åsheden

ANNONSER